Efter två lugna dagar i Bryssel var det dags att åter ta sig ut på spåret. Med metro från Schuman till Garde du Midi (Bryssels internationella tågstation) checkade vi oss in på Eurostar tågbolagets tågtur som skulle ta oss från Bryssel under engelska kanalen till London.
Pass- och säkerhetskontrollen gav känslan av att vi var på väg med flyg och inte med tåg till London. På två timmar avverkades resan till London och vid ett skede 40 meter under havsbottnen i kanaltunneln mellan England och Frankrike.
London! Det kändes nästan lite synd att fortsätta resan mot dagens slutdestination York. Det hade varit kul att redan idag ge sig ut i City - men vi tar det istället på hemresan på torsdag.
Storbritannien har inte ett statligt bolag som sköter tågtrafiken utan flera privata operatörer och de är rätt många. Men med Interrail passet är det fritt fram att borda vilket tåg som helst och liksom i många andra länder (utom Sverige och Finland) är det inte ett måste att reservera en sittplats i tåget.
Så vi bestämde oss att ta ett direkttåg till York. Vi frågade konduktören innan vi steg på tåget om det fanns plats och hon meddelade att det är ganska fullt, men det går bra att stå eller resa utan sittplats. Vi såg att efter att passagerarna tagit plats i tåget att det fanns fyra platser mitt emot varandra med ett bord i mitten som var tomma. Vi beslöt att slå till och hoppade i alla fall på tåget mot York. Efter att vi tagit plats och tåget rullat iväg från London's Kings Cross stationen dök det upp en asiatisk familj som klivit på tåget i andra ändan och som vandrat genom hela tåget och nu äntligen kommit fram till sina sittplatser - de som vi tagit. Det fanns inte mycket annat att göra än att snällt ge plats åt de rättmätiga innehavarna av dem och uppsöka platser någon annanstans på tåget som då blev ingången till tågvagnen. Nu blev det tågluff på riktigt! Vi satt på våra väskor hela vägen fram till York, men som tur var resan inte särskilt lång (c:a 2 h) och tåget stannade inte på några stationer mellan London och York. Flickorna lekte med varandra och såg sedan på film på paddan. Hett var det ute i gången.
York visade sig vara en engelsk fullträff. En mycket vacker och pittoresk engelsk medeltida stad, med starka skandinaviska influenser med vikingarnas härjningar i trakten (Jorvik=York) och en historia som går tillbaka till romartiden. Längs med smala gator och gränder kantade av typiska engelska röda tegel- och korsvirkeshus hittade vi fram till vårt hotell – ett typiskt litet engelskt guesthouse. Då vi klev in genom dörren låg det en A4 med vårt namn på med tydliga och informativa instruktioner och hotellnycklarna. Det var bara att gå upp för de smala trapporna till det rymliga familjerummet med fönster mot den lugna gatan.
Efter att ha laddat båda våra egna och telefonens batterier var vi redo att ge oss ut på upptäcktsfärd till Yorks centrum.
Vi gav oss upp på stadsmuren och gick längs med den. Härifrån kunde vi beundra Yorks fantastiska katedral och de engelska bakgårdarna och trädgårdarna invid stadsmuren.
Väl inne i gamla stan beslutade vi att söka upp en pub för att få i oss dagens middag. Medan vi stod och grubblade på gatan med turistkartan i handen kom en äldre man fram till oss ledande sin cykel, han hade nyss stigit ut från puben och frågade vänligt om vi sökte något. "Vi är ute efter en bit mat", svarade vi och mannen skrattade till och pekade ut riktningen där vi kunde hitta tiotals matställen med fish and chips och pajer. Ett exempel på engelsk gästvänlighet!
Vid en sidogata hittade vi en pub som erbjöd måndagen till ära 50 % rabatt på det mesta på menyn. In beställde vi kycklingsallad, fish and chips, burgare och Yorkshire korv - och en pint öl förstås.
Efter maten gick vi mätta och belåtna via Yorks fantastiska katedral och tillsammans med andra turister stod vi som fyra fågelholkar från Karis och beundrade den mäktiga kyrkan med dess många utsmyckningar.
Vi var rätt trötta efter dagens tågresa och bestämde oss sedan att gå via matbutiken tillbaka till hotellet för att se på matchen England-Tunisien. Det var naturligtvis en dödssynd att vi inte tog tillfället i akt och gick till den tvättäkta engelska puben och såg på Englands premiär på VM-fotbollsplanen, men beslutet att se matchen på hotellrummets TV var ändå rätt efter dagens strapatser. Samtidigt som vi såg på matchen fick minstingen experimentera med att skapa fina mönster av sina färgpennor på rummets heltäckningsmatta.
I morgon efter frukosten på hotellet bär det av vidare från England till Skottland och Edinburgh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar